Mjölk del 2

Vår serie om mejeriprodukter fortsätter och förhoppnings kan ni som läser detta bli lite klokare på om dessa produkter är bra eller dåliga för våran hälsa då det finns väldigt mycket information om dessa produkter som säger både det ena eller det andra och det är inte helt lätt att veta vad som är sant.

Mjölksocker

Vår kropp bryter ner mjölksocker men det betyder inte att mjölksocker på något sätt är nyttigt, speciellt inte i större mängder. Mjölksocker (laktos) består till 50% av galaktos och 50% av glukos, glukos är inte ohälsosamt men i större mängder än vad kroppen kan hantera är det negativt för vår hälsa då det för stunden leder till ett förhöjt insulin med inlagring i musklerna och levern som följd. Tillsammans med andra snabba kolhydrater kan det över en längre tid leda till bildning av fett i lever och fettvävnader samt om konsumtionen av glukos överstiger vad kroppen kan hantera kan det leda till rubbningar i tarmfloran.

Galaktos kan förekomma i längre kedjor och kallas då GOS och kroppen hanterar den på samma sätt som glukos och även om kunskapen är inte lika stor om hur den påverkar oss människor då det inte finns lika mycket studier om den som om glukos har man funnit att det kan leda till allergiska reaktioner och man kan inte utesluta att vid intag at galaktos ett längre kan innebära en ökning av inflammatoriska reaktioner i tarmen. I studier på djur kopplas galaktos till kronisk inflammation, oxidativ stress, neurodegeneration, tidigt åldrande samt ett försämrat immunförsvar.

Mjölkproteiner

Bröstmjölk innehåller knappt 2% protein och vassleproteiner är det mest av, komjölk har 4% proteiner och kasein är det protein som dominerar och för många är det ett argument varför komjölk inte har en mängd och sammanfattning av protein som vi människor är anpassade till, möjligen ligger det något i det men det finns en annan teori som troligen är viktigare för oss varför komjölkprotein kan ha en negativ påverkan på oss människor. 

Moderna mjölkkor ger beta-kasein A1 istället för A2

Alla raser av kor idag härstammar från uroxen och dom flesta har strukturen av proteiner A1 och detta protein har en sekvens på 229 aminosyror där vi hittar histidin på plats 67, detta protein bildades vid en mutation för flera tusen år sedan. Den ursprungliga varianten av kasein är A2 som även den har 229 aminosyror i en sekvens men här hittar vi på plats 67 prolin och kor med A2 hittar vi idag endast på några platser runt om i världen som till exempel Island, Afrika, Sydeuropa, och Nya Zeeland samt i Sverige finns en liten population av Jersey-kon som har detta protein. Jersey-kon är mindre i storlek än den annars vanliga Holstein kossan som ger A1 och A2 mjölken som vi får från Jersey-kon använder Arla till att tillverka feta högkvalitativa produkter då fetthalten har hela 6% och vad jag vet så går det inte ännu att köpa A2 mjölk i våra butiker men jag vet att på Nya Zeeland är det möjligt och där är debatten om A1 och A2 mycket livligare än här i Sverige men jag skulle inte bli förvånad om vi får höra mer om detta inom en snar framtid. Och i nästa av vår serie kommer jag gå in mer mjölkprotein och vad histidin gör i kroppen, till dess ha det bra!